Ivana och Robin har varit här på besök från linkan, det har varit underbart att få spendera lite tid med bruttan men dessvärre fick tiden bli kort då jobbet tog mesta tiden och sedan var hon tvungen att åka tillbaka. Det är så sjukt det där, hon jag becca, natta och alexandra brukade fika varje dag nu bor både hon och alex mil bort och vi här. Det känns konstigt men det är juh så när man befinner sig i den här perioden av livet, folk väljer olika vägar och splittras, Bella är i england, fridah i sthlm, ja man kan fortsätta i evigheter men det fina med det är att det är då man märker. Man märker hur mycket alla betyder för en och hur stor betydelse det är och vilken förändring dte är när dem inte är nära en. Jag saknar alla mina vänner som är ute på vift eller de som är kvar på de ställen jag lämnat. Livet börjar här och jag måste erkänna att jag är rädd, rädd för att nästa steg jag tar ska vara fel och göra att jag missar något annat. Men som min mormor alltid sagt, följ ditt hjärta och så visar den dig vägen. Jag tror på det och det ska jag göra men det gäller juh bara att våga just nu jobbar jag ihjäll mig men av vilken anledning? Att kunna resa är väl än men sen finns den andra tanken som jag också tror är jävligt rätt. aja nu har jag mumlat här ett tag, är rädd hänging och trött men nu är jag ledig i en hel vecka vilket inte kan komma mer lägligt! här har ni bilder på en härlig vänskap iallafall, vi hörs imorgon godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar