Mental träning.

Hej hej, idag är det tisdag och jag har haft en väldigt bra dag iskolan, :) Började med två nya kursen Mental träning och drama & båda var sjukt roliga/underbara. När vi hade drama kan nog alla hålla med om att vi fick skratta så det räcker hela veckan, Gunter är verkligen en lärare med humor. Mental träning där emot var underbart, alla va så avslappnade och allt va bara frid och fröjd som om inget problem i världen fanns, eller a till Axel eller "bänkis" som jag kallar han började snarka väldigt högt! haha men men underbart va det allt, rekomenderar detta till alla studenter som vet att en lung stund kan vara guld värd i skolstressen. :)

Igår pratade jag med T, rätt skönt har inte pratat på länge. Saknar det ganska mycket har jag märkt, men men hoppas vi ses snart är dock lite orolig för det där med lumpen, dte låter väldigt farligt! jaja hans val inte mitt. Såg han dock vid eketrä när jag tog bussen hem från skolan tidigare idag, rätt söt när han satt där bakom ratten. Men men vi i S2a på rudebecks är proppade med läxor och annat som ska göras så har inte så mycket tid att skriva just nu, har nämligen bestämt mig nu, jag ska leva för mig ingen annan. så många har sårat mig den sista tiden och nu får det vara nog, vill dom träffa mig har dom mitt nummer. Vill dom hata mig så gör det, jag tycker bara det är stört hur folk som är ens egen familj kan förstöra så mycket för en, till och med vända vänner emot än för att själva slippa få skulden. Men om det är så att många års vänskap bara kan sluta p.g.a ett utalande så kanske det är bäst så. Känner bara att jag inte orkar länge mår bara dåligt och det är inte så att det kommer försvinna på det sättet, så många sårar och mina plåster är slut. Så skolan är det jag börjar med, ska göra som jag gjorde förr, folk i min närhet verkar tro att jag inte kan vara bättre och inte bra alls men dom vet inte hur fel dom har, det nästa jag ska göra är att ta tag i träningen och T. Kan ju inte hålla på att vela såhär och så ska jag sluta bry mig om folk som bara hör av sig när det passar och andra jobbar, jag har också känslor sluta spela på dom. Jag är karolin, jag känner mig själv och jag är inte mig själv ibland p.g.a av vad andra vill, ska inte vara så jag älskar att dansa, prata, vara glad och hitta på saker. Jag gillar skolan och älskar att klä mig på mitt sätt. Jag tänker inte sakta ner mitt tempo för att jag är för glad och påhittig, jag tänker inte låta andra stoppa mig längre, folk säger att jag ljuger för dom men det är för att sanningen är något dom inte klarar av. Dom dömmer så lätt och varför ska jag lita på andra som man ser vänder ryggen lika snabbt. Jag fattar inte varför jag är ledsen, varför jag inte bara gör som jag alltid gjort leva livets goda dagar och njuta av dom. Det är sån jag är. Jag är trött på att höra att folk säger att jag sa saker för att dom inte ska hamna i knipa. Detta kan låta konstigt och för viss sjukt, men skulle ni tycka det va okej, att låta folk såra dig på din egen bekostnad när det var deras smäll egentligen. Jag börjar idag, jag lever nu med eller utan. Jag klarar mig det har jag alltid gjort man få märka vem som sedan är kvar, jag vet iallfall säkert vem som inte är det... Men men jag har ju inte tid för det här, jag är ju tillbaka eller vad man ska säga jag har massor att göra. Skola nu iallafall det blir svenska referat, so läsning & engelska novell idag iallafall sedan lite mental träning. :) ciao